Är det far­ligt att flyga in i åska?

Åska

Åska upp­står nor­malt i en moln­typ som kal­las Cb eller Cumu­lo­nim­bus, en moln­typ som är det mest spek­ta­ku­lära av alla moln­ty­per. Moln­ty­pen bil­das när de så kal­lade ”vac­ker-väder-mol­nen” Cumu­lus, växer uppåt. Det vi då ofta oroar oss för är blixt­ned­sla­gen som bil­das i Cb-mol­nen genom att en elekt­risk urladd­ning sker mel­lan mol­nets under­sida och mar­ken. På jord­klo­tet pågår det cirka 2 000 åskvä­der hela tiden och hund­ra­tals blixt­ned­slag sker varje sekund. 

I ett Cb upp­står ofta neder­börd av en kraf­tig skur­ka­rak­tär. Dvs en plöts­lig bör­jan och ett plöts­ligt slut och en neder­börd som är myc­ket häf­ti­gare än van­lig neder­börd. Det som är mest besvär­ligt för fly­get är de kraf­tiga nedåt­gå­ende vin­darna som ska­par häf­tig tur­bu­lens och stora påfrest­ningar på flyg­pla­nen.

Ska man då vara rädd för att vara i ett flyg­plan som fly­ger in i ett åsk­moln?

Nja, flyg­plan är byggda för att klara de påfrest­ningar som ett Cb-moln kan med­föra, undan­ta­get mindre pri­vat­flyg­plan. Det kan givet­vis vara obe­hag­ligt att sitta i ett flyg­plan som pas­se­rar ett område med Cb-moln när all­ting ska­kar och hop­par omkring, men abso­lut inget att oroa sig för, spe­ci­ellt inte om du sit­ter ner och har säker­hets­bäl­tet fast­spänt kring dig. Se gärna mer i inläg­get om tur­bu­lens.

Foto: TT/Johan Nils­son

Är det far­ligt om blix­ten slår ner i ett flyg­plan?

Det är ovan­ligt att blix­ten slår ner i ett flyg­plan, men om det hän­der så smäl­ler det till. Det är dock inte far­ligt. Om flyg­pla­net du nu sit­ter i är av metall, vil­ket de oftast är, befin­ner du dig i en ”Fara­days bur” * och man kan säga att du är skyd­dad unge­fär på samma satt som om du satt i en bil (av metall). Flera pin­nar, sta­tiska urlad­dare, sit­ter längst ut på ving­spet­sarna för att leda bort blix­ten. Du är alltså skyd­dad men där­e­mot finns det en risk, om än så liten, för att flyg­pla­nets elekt­ro­nik kan ska­das. Men för detta är pilo­terna trä­nade i nöd­pro­ce­du­rer. Alla flyg­plansty­per genom­går under cer­ti­fi­e­ringen tuffa tes­ter för ytlig­het mot allt, då även blixt­rar.

Väder­tjäns­ten på SMHI har koll på var blix­tar upp­står och kan tän­kas upp­stå med hjälp av ett pejl­sy­stem som loka­li­se­rar blixt­ned­slag i Sve­rige och kan på detta sätt infor­mera flyg­tra­fi­ken om detta. De flesta tra­fik­flyg­plan är också utrus­tade med hjälp­me­del för att upp­täcka och där­med und­vika Cb-moln med åsk­ak­ti­vi­te­ter. Mer om radar- och väder­tjäns­ter i senare inlägg.

Njut av att flyga!
Fly­By­Linda

* Fara­days bur är ett utrymme som är avskär­mat från elekt­riska fält och elektro­mag­ne­tisk strål­ning genom ett elekt­riskt ledande hölje. Nam­net kom­mer av Michael Fara­day, den elekt­riska induk­tio­nens upp­täc­kare. Fara­days bur används till exem­pel i sam­band med käns­liga elekt­riska mät­ningar för att und­vika stör­ningar på mät­ut­rust­ningen från yttre elektro­mag­ne­tiska fält.

Åska

Åska upp­står nor­malt i en moln­typ som kal­las Cb eller Cumu­lo­nim­bus, en moln­typ som är det mest spek­ta­ku­lära av alla moln­ty­per. Moln­ty­pen bil­das när de så kal­lade ”vac­ker-väder-mol­nen” Cumu­lus, växer uppåt. Det vi då ofta oroar oss för är blixt­ned­sla­gen som bil­das i Cb-mol­nen genom att en elekt­risk urladd­ning sker mel­lan mol­nets under­sida och mar­ken. På jord­klo­tet pågår det cirka 2 000 åskvä­der hela tiden och hund­ra­tals blixt­ned­slag sker varje sekund. 

I ett Cb upp­står ofta neder­börd av en kraf­tig skur­ka­rak­tär. Dvs en plöts­lig bör­jan och ett plöts­ligt slut och en neder­börd som är myc­ket häf­ti­gare än van­lig neder­börd. Det som är mest besvär­ligt för fly­get är de kraf­tiga nedåt­gå­ende vin­darna som ska­par häf­tig tur­bu­lens och stora påfrest­ningar på flyg­pla­nen.

Ska man då vara rädd för att vara i ett flyg­plan som fly­ger in i ett åsk­moln?

Nja, flyg­plan är byggda för att klara de påfrest­ningar som ett Cb-moln kan med­föra, undan­ta­get mindre pri­vat­flyg­plan. Det kan givet­vis vara obe­hag­ligt att sitta i ett flyg­plan som pas­se­rar ett område med Cb-moln när all­ting ska­kar och hop­par omkring, men abso­lut inget att oroa sig för, spe­ci­ellt inte om du sit­ter ner och har säker­hets­bäl­tet fast­spänt kring dig. Se gärna mer i inläg­get om tur­bu­lens.

Foto: TT/Johan Nils­son

Är det far­ligt om blix­ten slår ner i ett flyg­plan?

Det är ovan­ligt att blix­ten slår ner i ett flyg­plan, men om det hän­der så smäl­ler det till. Det är dock inte far­ligt. Om flyg­pla­net du nu sit­ter i är av metall, vil­ket de oftast är, befin­ner du dig i en ”Fara­days bur” * och man kan säga att du är skyd­dad unge­fär på samma satt som om du satt i en bil (av metall). Flera pin­nar, sta­tiska urlad­dare, sit­ter längst ut på ving­spet­sarna för att leda bort blix­ten. Du är alltså skyd­dad men där­e­mot finns det en risk, om än så liten, för att flyg­pla­nets elekt­ro­nik kan ska­das. Men för detta är pilo­terna trä­nade i nöd­pro­ce­du­rer. Alla flyg­plansty­per genom­går under cer­ti­fi­e­ringen tuffa tes­ter för ytlig­het mot allt, då även blixt­rar.

Väder­tjäns­ten på SMHI har koll på var blix­tar upp­står och kan tän­kas upp­stå med hjälp av ett pejl­sy­stem som loka­li­se­rar blixt­ned­slag i Sve­rige och kan på detta sätt infor­mera flyg­tra­fi­ken om detta. De flesta tra­fik­flyg­plan är också utrus­tade med hjälp­me­del för att upp­täcka och där­med und­vika Cb-moln med åsk­ak­ti­vi­te­ter. Mer om radar- och väder­tjäns­ter i senare inlägg.

Njut av att flyga!
Fly­By­Linda

* Fara­days bur är ett utrymme som är avskär­mat från elekt­riska fält och elektro­mag­ne­tisk strål­ning genom ett elekt­riskt ledande hölje. Nam­net kom­mer av Michael Fara­day, den elekt­riska induk­tio­nens upp­täc­kare. Fara­days bur används till exem­pel i sam­band med käns­liga elekt­riska mät­ningar för att und­vika stör­ningar på mät­ut­rust­ningen från yttre elektro­mag­ne­tiska fält.

Senaste inläggen

25 juni, 2019
Foto: TT/Johan Nilsson

Är det far­ligt att flyga in i åska?

Åska Åska upp­står nor­malt i en moln­typ som kal­las Cb eller Cumu­lo­nim­bus, en moln­typ som är det mest spek­ta­ku­lära av alla moln­ty­per. Moln­ty­pen bil­das när de så kal­lade ”vac­ker-väder-mol­nen” Cumu­lus, växer uppåt. Det vi då ofta oroar oss för är blixt­ned­sla­gen som bil­das i Cb-mol­nen genom att en elekt­risk urladd­ning sker mel­lan mol­nets under­sida och mar­ken. På jord­klo­tet pågår det cirka 2 000 åskvä­der hela tiden och hund­ra­tals blixt­ned­slag sker varje sekund.  I ett Cb upp­står ofta neder­börd av en kraf­tig skur­ka­rak­tär. Dvs en plöts­lig bör­jan och ett plöts­ligt slut och en neder­börd som är myc­ket häf­ti­gare än van­lig neder­börd. […]
29 maj, 2019

Tur­bu­lens

Vi är på väg in i ett tur­bu­lent område! När flyg­pla­net ska­kar, fas­ten-seat-belt-skyl­tarna tänds och flyg­kap­te­nen ber alla pas­sa­ge­rare att sätta sig på sina plat­ser och spänna fast sina säker­hets­bäl­ten. Han säger ”vi är på väg in i ett tur­bu­lent område”.  Vad menas och vad är egent­li­gen tur­bu­lens? Det som upp­levs och benämns som tur­bu­lens kan delas in i två kate­go­rier, skak­ningar som känns som vib­ra­tio­ner och ver­ti­kala häv­ningar och sjunk­ningar. Tur­bu­lens kan kal­las ”en oord­nad luft­rö­relse” eller ”luft­gro­par” som vi ibland kal­lar det fast några sådana egent­li­gen inte finns. Skak­ningar som känns som om man åker på ett tvätt­bräde, […]
13 maj, 2019
Samarbete kommunikation

Sam­ar­bete och kom­mu­ni­ka­tion

Sam­ar­bete och kom­mu­ni­ka­tion När ett sam­ar­bete ska fun­gera effek­tivt kan sät­tet man kom­mu­ni­ce­rar på med andra per­so­ner vara en väl­digt avgö­rande fak­tor. För att klart och tyd­ligt för­medla och ta emot infor­ma­tion och sam­ti­digt mini­mera miss­för­stånd i ett sam­ar­bete finns det några rikt­lin­jer man kan för­söka för­hålla sig till. Effek­tivt sam­ar­bete mins­kar betyd­ligt ris­kerna för fel som hade kun­nat und­vi­kas. Inom fly­get sker all kom­mu­ni­ka­tion på ett sätt som gör att miss­tag med all­var­liga kon­se­kven­ser som följd kan und­vi­kas så långt det är möj­ligt.  De rikt­lin­jer man för­hål­ler sig inom fly­get är: Att man är tyd­lig t.ex. genom att man […]